Varför det är ett problem att stanna på p=none
p=none är rätt ställe att börja med DMARC och fel ställe att stanna på. Den ber mottagarna att inte ändra något i hanteringen av e-post som underkänns i DMARC, så en förfalskning som använder exakt din domän lämnas åt deras övriga filter. Med rua angivet får du rapporter, men de hjälper bara om någon använder dem för att åtgärda dina avsändare och gå vidare. Och den utesluter BIMI.
Affärsskälen för att gå vidare beskrivs i vårt inlägg Den verkliga kostnaden för att inte tillämpa DMARC. Den här artikeln håller sig till vad p=none gör och inte gör.
Vad DMARC p=none faktiskt gör
Med p=none uttrycker domänägaren ingen preferens, och en mottagare som hittar den får inte ändra befintliga processer för hantering av e-post.
Det betyder inte att all förfalskad e-post kommer igenom. Mottagarnas övriga filter agerar fortfarande. Microsofts dokumentation om skydd mot nätfiske anger att andra skyddsfunktioner i filtreringskedjan fortfarande kan agera på meddelandet vid p=none. Vad p=none betyder är att du inte har bett om något.
Med en rapportadress är detta övervakningsläge:
_dmarc.example.com. TXT "v=DMARC1; p=none; rua=mailto:dmarc-reports@example.com"
Utan rua får du inga aggregerade rapporter, så du övervakar inte ens. Rapportadresser på en annan domän kräver auktorisering (rua, ruf och auktorisering av rapporter).
Varför det är problemet att stanna där
Du ber aldrig om skydd. Tillämpning innebär en annan policy än none på din organisationsdomän och alla dess underdomäner. Först då når underkänd e-post inte inkorgen hos mottagare som deltar i DMARC och respekterar din preferens.
Övervakningen var tänkt att leda någonstans. Använd rapporterna för att göra de justeringar som behövs, och avsluta med ett beslut om tillämpning. Rapporter som hopar sig olästa åtgärdar inte leverantören som fortfarande saknar anpassning (alignment).
BIMI är uteslutet. BIMI kräver p och sp på quarantine eller reject. Policyer med none godtas inte. Ett VMC eller CMC kan inte hjälpa en domän med none (Checklista över BIMI-krav).
Säkerhetsgranskningar flaggar det. Säkerhetsskannrar och revisioner kan rapportera en saknad quarantine- eller reject-policy som en anmärkning. Att åtgärda anmärkningen genom att hoppa direkt till reject skapar fler problem än det löser.
Vad p=none faktiskt uppfyller
Det är därför många domäner stannar här. DMARC-delen av de stora leverantörernas avsändarregler godtar none:
- Gmail, för avsändare av massutskick: ”DMARC-tillämpningspolicyn kan ställas in på none”.
- Yahoo kräver att du publicerar en giltig DMARC-policy med minst p=none, och att DMARC godkänns.
- Outlook.com kräver att avsändare med stora volymer godkänns i SPF och DKIM och i DMARC, med en policy på minst p=none. Företagsbrevlådor i Microsoft 365 tillämpar egna kontroller och inställningar mot förfalskning.
Att uppfylla de reglerna handlar om att få din e-post levererad till de leverantörerna, med anpassad e-post som godkänns. Det är inget skydd mot förfalskning. De fullständiga kraven finns i Avsändarkrav från Google, Yahoo och Microsoft.
Varför domäner fastnar, och hur du går vidare
Det vanliga skälet är rädsla för att blockera din egen e-post, vilket är rimligt. Svaret är belägg, inte ett språng:
- Se till att
ruaär angivet och att rapporter kommer fram. - Lista varje legitim avsändare med en ansvarig (Så inventerar du dina avsändarkällor), och sortera underkännanden i förfalskning och brister i konfigurationen (Legitim e-post eller spoofing i rapporterna).
- Åtgärda anpassningen för varje legitim källa.
- När rapporter som täcker en hel utskickscykel ser rena ut går du över till
p=quarantine(När du är redo för p=quarantine). Quarantine räknas redan som tillämpning. - Bestäm sedan, domän för domän, om reject passar (När du är redo för p=reject). Det är där vi helst ser att de flesta avsändande domäner hamnar, men reject är oftast fel slutläge för domäner där personalen skickar vardaglig e-post.
Hela förloppet beskrivs i En säker utrullning: från p=none till quarantine och sedan reject. Vad mottagarna gör vid varje policy beskrivs i Vad som händer med e-post som inte klarar DMARC under varje policy.
Misstag värda att undvika
- Att se DMARC som klart när
p=nonehar publicerats. - Att publicera
p=noneutanrua. - Att hoppa från none till reject för att bli av med en anmärkning från en skanner.
- Att flytta
ptill quarantine men lämnasp=none. Underdomänerna förblir oskyddade, och BIMI godtar det inte (Policy för underdomäner (sp)). - Att skylla på
p=nonenär e-post hamnar i skräpposten. Den ändrar inte hanteringen, så orsaken finns någon annanstans (Varför hamnar din e-post i skräpposten?).
Gratis DMARC-konto
Redo att gå från p=none till tillämpning?
Kontrollera att dina legitima avsändare är anpassade innan du skärper policyn, och få hjälp av vårt team om något stoppar övergången.
- Se vilka avsändare som ännu inte är anpassade
- Kontrollera resultaten per avsändare före varje policysteg
- Hjälp från vårt team när en avsändare inte går att anpassa
Vanliga frågor
Vad betyder DMARC p=none?
Du publicerar DMARC och ber om rapporter, men du uttrycker ingen preferens för hur mottagarna hanterar underkänd e-post.
Är p=none dåligt?
Nej. Det är rätt första steg. Det är att stanna där på obestämd tid som är problemet.
Uppfyller p=none reglerna hos Gmail, Yahoo och Outlook.com?
Ja, för delen om DMARC-policy, förutsatt att din e-post godkänns i DMARC med anpassning.
Kan jag få BIMI med p=none?
Nej. Du behöver quarantine eller reject på domänen och dess underdomäner. Vägen från tillämpning till BIMI beskrivs i Så går du från DMARC-tillämpning till BIMI.